writtenlife

Hoppas ni gillade inlägget innan. Lilla jag blev förvånad över hur chockerande upphetsende det va xD  Haha Iallafall för lungor och mage.. för jävlar vad jag skrattade.. Det va inte riktigt det jag hade på hjärtat. Utan som nu dom som läst och är det första gången så gå ner, Så va jag först inne på mänsklighet. Nu är jag inne på droger och behov utav något.

Först och främst vill jag bara säga att tolka inte mina inlägg fel. Det är bara min syn på saker och ibland lite oklart förklarat. Men som alla vet. Man kan vara deprimerad, fast i ett begär, si som sex, alkohol dataspel eller droger. vilket som och tekniskt sett är det säkert lika jobbigt att ta sig ur. Eller neej självklart inte men ni förstår, Och då vill jag bara påminna folk, om hur lätt det är att tycka synd om den som har begäret, och inte se människorna i denns omgivning, som stöttar och oftast bara tar skit men fortsätter kämpa.

Det är lätt att glömma dom som igentligen har det jobbigast. För personen som började hade ett val att avstå och inte hamnade där den hamnade, Men bara en bekant, släckt, syskon, moder eller faderskap dom hade aldrig det valet. dom finns kvar där för att dom bryr sig och vill hjälpa. Men det glömms så ofta bort, och tar ofta så mycket skit. skit som dom borde ha.. ville bara säga till dom som sitter i den sittsen eller bara suttit där, eller sätt någon sitta där. Jag avgudar dom människorna. Så starka personer, som igentligen borde bli svaga av all skit men står på sig.

Vill bara säga att jag tycker inte synd om personen med begäret, till den personen säger jag skyll dig själv. Men jag tycker synd om personen som i när kamp försöker inverka och hjälpa men ofta inte ser någon vändning eller ljus men ändå fortsätter. Avgudar många där ute för att dom inte vänder ryggen och sticker.!

Peace!