writtenlife

För bara ett årsen kanske ett och ett halvt. Vi va som ett gäng. Vad som än hände va vi ett gäng. Ingen av oss såg igentligen eller pratade i varje fall inte om problem. Utan allt hängde igentligen på att ha kul. Leva livet och må så bra som möjligt. Gänget flöt ut mer och mer. Folk försvann och andra drog sig undan. Kanske va så det skulle va och kanske va det till och med bra. Men det man hade där med det så kallade gäng eller vänner kanske jag ska säga, va roligare bättre och inte samma rädsla att någon ska vända sig om eller att någon försvinner, vilket vad de va som hände men fortfarande inte på samma sätt. Saker kändes mer självklara och som att dom förstod även om man inte sa så mycket. För oss va det helt naturligt att ringa någon mitt i natten fråga vad som hände. Hände det inget kunde vi va ute och gå i cirklar i timmar, bara prata och lyssna på allt. Gå och röka och bara prata. Det va inte mycket mer som behövdes. Jusst nu känner jag om jag ska umgås med mina så kallade vänner så är det nästan alltid alkohol inblandat och lixom man är mer låst.. jag är rädd för alla nya och det känns som att för dom är jag inte mer än någon man träffar när det inte finns annat. Även fast jag igentligen vet, tror jag, att det inte är så. Man känner ett slags tvek i det hela. Jag längtar tbx något fruktansvärt till tiden för ca 2 vintrar sen och även förr förra sommaren. Det va underbart. Man behöver igentligen inte tänka för man visste. Man behövde heller inte fråga för man va så säker på saker. Några utav dom har skaffat familj. Barn och flickvänn / pojkvänn. Vissa har ett eget ställe. Några går tyvärr inte ens på samma gator. Jag längtar tbx något fruktansvärt fast jag vet oxå att jag faktiskt har det bättre nu. Utbildnibg, grym häst, vänner som igentligen bryr sig på riktigt fast jag inte vågar ta vara på det. En glad mamma, en glad pappa " ibland eller oftare " kanske ett nytt ställe att bilda min dröm på.. Och gud va jag hoppas att allt går igenom. Då kanske man slipper fundera för att man har inte tid till det. Underbart hade det vart. Nu ska jag hoppa av bussen. Va tvungen att skriva av mig. Ska på föreläsning idag igen. Peace.